Till er besvikelse kanske, så är det inte Linnea som bloggar från någon sandstrand i Marocko, utan det är hennes buddie Nicole. Hoppas det är okej för både er och Linnnea att jag gästbloggar lite grann. Tänkte nämligen passa på att berätta för er hur grym denna tjej är. Hon är en utav mina bästa vänner, och jag har ytterst svårt att inte få min dagliga dos av henne. Därför så suger det rent utav att inte se henne varje dag. Jag tänker ofta att hon är en sådan vän som betyder så otroligt mycket för mig. En sådan vän som jag alltid vill ska vara min bästa vän. Det ska alltid vara jag, Siri och Linnea som sitter där på donken och äter två cheeseburgare och vatten, som pratar om livet och får våra sjuka skrattanfall då vi låter som skrikande åsnor och delfiner, skrattar så mycket så att tårarna rinner och bankar i både bord och händer som glada sälar åt saker som ingen annan kan förstå. Ni är två av mina bästa vänner och ni ska alltid vara det. Jag älskar er, eran Nicodemuuus. (Lol, Linnea kallar mig alltid det. Så fult, haha.)

 

Hoppas du har det bäst i Marocko-hohooh. Sola lite åt mig för jag bleknar bort i Svedala. Klappa någon elefant också om du stöter på en, eller nåt. Puss!